reflektioner och slutsatser
På den här sidan:
Inledning
Dessa är några slutsatser och reflektioner utifrån min roll som dialogledare. De är baserade på erfarenhet av komplexa samhällsfrågor och i samråd med experter på området dialog, konflikt och komplexitet.
Kort sammanfattning
Det finns en hög grad av komplexitet i frågan om förvaltning av stora rovdjur. Samtidigt finns ett stort antal konfliktytor som i vissa fall har eskalerat eller håller på att eskalera. Kombinationen av komplexitet och konflikt i frågan gör det svårt att hantera. Utmaningen är att fastställa var dialog är möjlig och var den ger möjlighet till en minskning av spänning.
Ordet dialog används på ett specifikt sätt i texten och skiljer sig från information och konsultation som ofta betecknas som dialog i svenskt sammanhang. Det innebär i princip att problemet sätts i mitten om att berörda parter tillsammans försöker hitta sätt att hantera det. Det förutsätter att deltagande parter tar gemensamt ansvar för problemet och – i bästa fall – kommer överens om hur spänningen ska minskas och vilka åtgärder som behövs.
Rovdjursfrågan är komplex
Vi använder ordet komplex inte som synonym för jobbig eller svårt. Komplexa problem skiljer sig från enkla och komplicerade problem och kan inte hanteras på samma linjära, rationella sättet som när man till exempel ska reparera en maskin som inte fungerar. Följande är kännetecken på komplexa problem.
Komplexa frågor har vissa tydliga kännetecken. Rovdjursfrågan innehåller de flesta av dessa:
- De består av många olika delar eller dimensioner som är kopplade till och påverkar varandra
Det handlar exempelvis om antalet rovdjur för att säkra gynnsamt bevarande status, om lagar som anses vara osammanhängande och föråldrade, om brist på samverkan, om attityder mot rovdjur, jägare och jakt, om makt och demokrati, om illegal jakt och jaktmotstånd, om kultur och identitet och om olika världsbilder. - Delfrågor påverkas av andra större (ofta komplexa) frågor och de påverkar i sin tur andra frågor
Ett exempel är hur stad- och landproblematiken påverkar frågan om rovdjur och särskild vargen. Andra exempel är hur framgångar i bevarande av rovdjur för att upprätthålla biologisk mångfald påverkar människors liv och hur rovdjurens närvaro påverkar tamdjursägare och rennäringen. - De är dynamiska och oförutsebara. En händelse i ett delområde kan påverka andra frågor och leder till ökad spänning eller minskande av spänning. Det gäller även händelser i områden som påverkar frågan utifrån.
Händelser sker plötsligt och påverkar individers situation eller ett samtal. Attityder ändras snabbt och spänning som ökar påverkar hur människor agerar. Att planera blir svårt och tidigare planer ändras för att anpassa till nya verkligheter – som i sin tur gör att andra upplever osäkerhet och tappar tilltro till de som står för planeringen och beslut. Ett bra exempel är allt som händer innan beslutet om licensjakt på varg 2020/2021, under och efter jakten. - Det är många individer, grupper, nätverk eller organisationer inblandade och de har ofta motstridiga åsikter
Olika människor berörs på olika sätt av rovdjuren. Några upplever att deras liv påverkas direkt och praktiskt, andra agerar utifrån principer eller för andra anledningar. Det finns tjänstepersoner som agerar utifrån politiska direktiv men ändå har egna åsikter och politiker som motiveras av olika drivkrafter. Och det är människor som anser att de behöver tala för rovdjuren när deras röst inte kan höras. - De präglas ofta av spänningar eller konflikter – framförallt när det inte tas hänsyn till komplexiteten och frågan hanteras som om det vara en enkel eller komplicerad fråga
Upplevelser, åsikter, ideologi och andras agerande är ofta kopplade till starka känslor. Många rationella argument och beslut bygger på dessa känslor. Det gör att samtal om så kallade sakfrågor ofta präglas och påverkas av en känslomässig underton. Det är svårt – om inte omöjligt – att skilja mellan dessa två dimensioner. - Makt att ändra eller påverka situationen ligger på olika samhällsnivåer
Det handlar till exempel om lagar på EU och nationell nivå, om hur lagarna tolkas av myndigheter, av hur myndigheter fattar beslut och formulera policy, hur policy tillämpas och accepteras av människor som berörs av den, hur olika samhällsgrupper agerar och varför de väljer att göra som de gör. Sett från naturens perspektiv kan man se på ekosystemet som inte känner till landsgränser och hur människor påverkar och påverkas av naturen, på biologisk mångfald och människors önska att upprätthålla en viss livsstil. - Det finns ofta en lång historik som påverkar det som sker idag
Människors relation till rovdjur har en mycket lång historia. Historien om rovdjuren i Sverige började när de första människor flyttade hit. Det hände mycket under 1800- och 1900-talet som påverkar människors inställningar idag. Globalisering och ideologiska strömningar i världen påverkar frågan. Listan är lång. - Komplexa frågor rör ofta identitet, kultur, värderingar och övertygelse
För några är strävan efter att bevara rovdjur en fråga som påverkar individuell eller kollektiv identitet. För andra handlar det om att bibehålla en kultur. Det finns en stark koppling till djupare värderingar och även tro eller övertygelse.
Det är tydligt att frågan är oerhört komplex. Det innebär att den inte kan hanteras på ett sätt som reducerar den till några enkla åtgärder. Inte heller kan den hanteras utan att ta hänsyn till – och helst inkluderar – de som är berörda och som på något sätt har makt att påverka den.
Frågan är polariserad och konfliktfylld
I rovdjursfrågan och delfrågor finns ofta minst två sidor som har olika perspektiv som står emot varandra. När dessa perspektiv blir fasta positioner sker polarisering och på sikt konflikt.
Graden av konflikteskalering har en betydelse för hur den bör hanteras. Vi använder oss av en skala som visar nivån av konflikteskalering och även riktningen av konfliktutvecklingen.
Motståndslinje, ett diagnosverktyg inspirerad av Myrna Lewis
Den blåa fasen
Denna fas kännetecknas av en ökande inställning att det finns en ”vi” och en ”dom”. Det finns en progression från att se den andre som meningsmotståndare till att se den som motståndare och fiende. Här ser man bland annat skvaller – som syns främst på sociala medier men sker också inom grupper som träffar varandra, alliansbildning – grupper som allierar sig med varandra mot andra, lobbying och uttryck av förakt och hat i medier och sociala medier.
Den lila fasen
Konflikter övergå till en fas där direkt, öppen kommunikation ersätts med mer formella former. Det kan till exempel bli brev, insändare och artiklar i stället för att prata öga mot öga eller sms i stället för ett samtal. Konflikt blir sedan indirekt och sker genom en tredje part eller upphör helt.
Den röda fasen
I den sista eskaleringsfas förekommer synliga händelser som hot, protest och sabotage. De sista tecknen på konfliktens eskalering är våld och separation. Separation i detta sammanhang kan innebära att etablera parallella samhällsstrukturer eller – när det gäller individer – att personer säger upp sig från en tjänst eller att en tamdjursägare eller renskötare ger upp och söker annat att göra. Våld förekommer i olika former. Misshandel av människor är ett uttryck för våld och misshandel av vilda djur ett annat.
Det är viktigt att poängtera att en fråga kan vara eskalerande eller de-eskalerande – med andra ord, spänning kan vara på väg mot rött eller rör sig mot blått på linjen. Det finns konkreta saker som kan göras eller undvikas för att minska spänning lika mycket som några händelser orsakar att konflikten eller spänningen trappas upp.
Sammanfattningen av konfliktytor är ett försök att identifiera områden där spänning eller konflikt förekommer. I några fall är spänningsnivån låg och i andra hög eller mycket hög. Eftersom frågor ofta involverar samma parter och eftersom frågorna påverkar varandra, kan ökande spänning eller konflikt i en fråga innebär att spänning ökar även i andra relaterade frågor.
Sammantaget är min bedömning att spänningsnivån ligger i den röda zonen och att den håller på att eskalera. Händelserna i de senaste veckor tyder på att attityder blir hårdare. Polariseringen ökar och starka känslor, protester och hot blir alltmer vanliga och synliga.
Kombinationen av komplexitet och konflikt
Vi har använt oss av ett analysverktyg för att hjälpa oss förstå hur en komplex och infekterad fråga bör hanteras. Verktyget togs fram i Colombia i samverkan med SKL International och har använts i vårt arbete med komplexa samhällsfrågor och konflikter i Sverige i samverkan med Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Matrisen använder kännetecknen för komplexitet och konfliktskalan som jag beskrev ovan. Komplexitetsnivån noteras på den vertikala skalan och konflikteskalation på den horisontella. Vår bedömning är att frågan ligger i övre delen av matrisen och rör sig mot höger på den horisontella skalan.
Frågan är hur man kan vända på riktningen på eskaleringen av konflikt. Det är inte troligt att det går att minska komplexiteten i frågan på kort sikt.
Dialogens betydelse och roll
Dialog är ett ord som används för att beskriva många olika typer av samtal. För att vara tydlig över vad vi menar med dialog, använder jag mig av en illustration från SKR. Till vänster är en illustration av konstultation och till höger medskapande dialog.
I en konsultativ process ber beslutsinstansen (B) intressenterna (P1,P2&P3) om synpunkter och fattar sedan ett beslut. Den kan vara mer eller mindre öppen för att utforma beslutet efter inkomna synpunkterna.
I en medskapande dialogprocess samlas alla berörda parter runt frågan. Beslutfattare är en part i samtalet med andra intressenter. De kommer tillsammans fram till beslutet eller till förslaget som leder till beslut i rätt beslutsinstans.
Vi anser att den vänstre modellen lämpar sig till enkla eller komplicerade frågor där beslutsfattarna behöver information från intressenterna för att fatta bättre beslut. Modellen till höger har visat sig fungera bättre för hantering av komplexa frågor.
Viktigt i sammanhanget är att frågan som ställs i mitten formuleras tillsammans med intressenterna och att inte någon ges tolkningsföreträde och bestämmer hur frågan ska formuleras. Det är lönlöst att fatta beslut om fel fråga eller om frågor som inte är meningsfulla.
Slutsatser
Utifrån det som vi har hunnit förstå från intervjuer och möten med intressenter och från en läsning av dokument, artiklar i tidningar och inslag på sociala medier, är det tydligt att frågan om människor och stora rovdjur är mycket komplext och att konflikt ligger på en hög nivå.
Jag är orolig över graden av polarisering i vissa frågor och på kvaliteten i kommunikation om dessa frågor. Samtidigt ser jag att det finns god vilja och bra samverkan i några områden. Min förhoppning är att intressenter ser allvaret i situationen och öppnar sig för att föra dialog med varandra. Syftet med en sådan dialog är att öka förståelse för varandras perspektiv, erfarenheter och värderingar, att få förtroende för varandra och för att möjliggöra fortsatt dialog även om de inte håller med varandra. En sådan dialog minskar spänning och skapar förutsättningar för att hitta lösningar tillsammans – även lösningar som ingen av deltagarna i dialog har tänkt på tidigare. Medskapande dialog leder ofta till oväntade resultat som alla kan leva med även om de inte får det de vill i första hand.